vila i frid min vän

jag saknar dig.
i just can't believe you're gone.

fina alexander, mina fina vän.
4år som klasskamrater, 4 fina år.

visst fanns det stunder då jag verkligen var arg på dig,
vi bråkade ofta, men det blev alltid bra.
vi kunde busa på bara vårat sätt och vi kunde stå och kramas i evigheter.
du var verkligen världens finaste kille, kommer aldrig att glömma dig.
jag kommer minnas dig och vara glad, glad för att jag fick chansen att lära känna dig.

men, det gör så jävla ont i mig att veta att jag aldrig mer kommer att få se ditt fina leénde.
att du inte kommer hitta på några fler bus eller att jag aldrig mer kan få krama om dig.

du lämnade oss alla i stor sorg och saknad.
jag hoppas att du har det bra i himlen och att du väntar på mig där.

vila i frid älskade vän.

alexander dahlgren
1991.08.11 - 2010.09.25




blablabla

"det är okej, jag klarar mig"
det är inget annat än lögner.
satans jävla lögner!

jag klarar mig inte alls, långt därifrån.
jag försöker jämt vara glad runt folk,
för att slippa alla frågor, det är lättare så.

jag är min egna värsta fiende,
jag ensam är aldrig bra, aldrig.

jag är inte okej, inte ens i närheten.

nu ska jag dränka mina sorger.

hej.

RSS 2.0