nikoline

det är tomt här hemma.
det saknas något, helt klart.
väggarna, taken, sakerna och rummen - allting påminner mig om dig.
du fattas, du är inte här hemma längre. det är så tomt.

jag kanske ska sova där inatt, om jag orkar.
vet inte, jag vill orka miljontals med saker men så är inte fallet.

pappa och jag ska städa mitt rum sedan också,
total städa inklusive garderoben och det.
jobbigt, men välbehövligt i know!

det är en otrolig ansträning ens att få mina fingrar att nudda tangenterna.
att ens blinka med ögonlocken känns som en hundrakilos vikt.

men nu är det jag inte ledsen längre, igen.
det kommer i perioder sedan ignorerar jag det.