nikoline

90:e inlägget, haha pinsamt ju.
ska skärpa mig, fast iofs jag använder bloggen för att
få ur mig vad jag känner just i det tillfället jag skriver, typ.

gårdagen var onödig, dagen också. du är onödig och dina handlingar likaså.
du lär dig aldrig, ALDRIG, A-L-D-R-I-G! besviken igen.

aja, blev glad över att se era ansikten idag,
tack för att ni finns och bryr er.
blev iväg tvingad till kuratorn idag också,
jag trodde väggarna skulle kväva mig där jag gick,
känndes som att korridoren var 1000m lång. fyfaen!
ville bara springa därifrån, fly.
bråkade med mig själv innan jag darrandes tröck på knappen.
hon öppnande, jag satt där i en och en halv timme,
fattar ni? EN OCH EN HALVTIMME!

satt tyst en lång stund, tills allting bara blev framspottat.
det bara forsade ur mig, kunde inte kontrollera.
fick panik, dåligt samvete och ångest.
faen, började ljuga, tveka. svettas.
ögonen tårades, försökte titta upp, gick inte.

jag hatade det!

äsch, nu ska jag tänka på något annat en stund,
sedan sova. kanske sjunga lite? jag som brukade älska att sjunga,
sjunger knappt längre, känner inget sug. något är då verkligen knas.